Segelflyg handlar om att låna energi från atmosfären. För att kunna göra det behöver du veta när luften vill stiga av sig själv — och när den inte gör det.
Grunden är att luft som stiger utvidgas och kyls, utan att utbyta värme med omgivningen. Processen kallas adiabatisk. Hur snabbt luften kyls beror på om den är mättad med vattenånga eller inte.
- Torradiabatisk gradient
- Omättad luft kyls med 1,0 °C per 100 meters stigning. Det är en fysikalisk konstant, inte en väderberoende siffra.
- Fuktigadiabatisk gradient
- Mättad luft kyls långsammare, cirka 0,5–0,6 °C per 100 m, eftersom kondensationen frigör latent värme.
Vad är den torradiabatiska temperaturgradienten?
Stabilitet
Den verkliga temperaturprofilen i atmosfären kallas den aktuella gradienten och mäts med radiosonder. Jämför du den med den torradiabatiska får du svaret på om luften är stabil eller instabil.
Är den verkliga gradienten brantare än 1,0 °C/100 m blir ett lyft luftpaket varmare än sin omgivning och fortsätter stiga av sig själv. Luften är instabil, och du får termik. Är gradienten flackare sjunker paketet tillbaka — stabil skiktning och en dag på marken.
- 1Aktuell temperatur
- 2Torradiabat
- 3Daggpunkt
- 4Termiktopp
Luftmassan har en temperaturgradient på 1,2 °C per 100 m. Hur beskrivs skiktningen?